En enorm sorg och saknad känner vi efter den mysigaste katt vi någonsin träffat. Ingen som kryper upp i knäet och vill sova eller lägger svansen i ansiktet på oss tidigt tidigt om mornarna när vi trängs allihop i dubbelsängen. Men värst var nog i morse när Joline letade efter honom...
Vi saknar dig så mycket Harry. Hoppas att du är på ett bättre ställe nu.

2 kommentarer:
men va fy fasiken tråkigt!=( Kram till er!
Nej, fan va tråkigt, lilla Harry :,(//Maja
Skicka en kommentar