Inskolningsdag 2 & massa vardagsprat

Otroligt vad det blåser ute just nu alltså! Vilket tjat om detta väder hit och dit;) Men en massa snö har kommit och det tycker vi inte alls om. Haha, snacka om att syster och jag minst sagt fick oss ett träningspass idag när vi var ute och promenerade efter inskolningen på dagis idag! Soligt och fint var det när vi traskade i slasket bort till Granngården och köpte fröer så syster kan berika sitt vardagsfönster med massa härliga gröna örter. Men när vi kom ut ur butiken var himlen kolsvart! Hann kanske gå ett par minuter och sen var snöstormen ett faktum, har inte varit med om något liknande alltså. Snöflingor stora som pingisbollar (liten överdrift kaaanske;)) som piskade i ansiktet medans vi försökte ta oss framåt, det blåste nästan så hårt så vi kunde luta oss mot vinden:P Tur att man kan skratta gott åt det nu när man sitter inne i värmen i köket och hör hur veden sprakar i kökspannan=)

Iaf så var det inskolningsdag nr 2 idag och det har gått lika bra idag! Hon fikade mellis medans jag satt i ett annat rum och jag tror nästan att det var en timme som jag satt där och hon lekte så fint med de andra. Inga problem hade fröknarna att byta blöja på henne heller. Känns ju på två sätt det där med att det går så bra, men självklart är det mest positivt även fast man som mamma vill ingripa ibland;) Jag har sån tur att som har en sån duktig och framåt tjej som har lätt att få kontakt med andra=) Imorgon ska jag lämna henne på riktigt kl 8.30 och vara borta en timme. Om hon börjar gråta när jag går så lovar jag att det kommer vara svårt att bita ihop och gå. Att ignorera ens barns gråt är väl näst intill en omöjlighet?!

Fick tillbaka en uppgift idag också som jag precis blev godkänd på, och jag sa ju att det var det som var det viktiga men ändå känns det inte helt ok:/ Kunde gjort bättre ju!

Som en sista fundering innan jag fortsätter med tentan. Kan någon förklara för mig vad det är som gör att mammor måste berätta en massa skräckhistorier om förlossningar för gravida kvinnor?! Helt sanslöst och idiotiskt! Alltid blir det tal om smärtan och visst kan man tala om att det gör ont att föda barn, men ingen upplever smärta precis som alla andra och ingen förlossning går att förutse eller är den andra lik. Kanske ligger det någon avundsjuka bakom? Att mammor helst skulle vilja ha ensamrätt på att få föda barn eller att de bara är något som de är kapabla till och ingen annan;) Bara en liten fundering så här på kvällskvisten...