Det är inte länge kvar nu, tack vare fantastiska & underbara människor! Ska bara hålla ut lite till... Imorgon måste vi nog till mamma & pappa i Äspnäs jag & Joline, det ska bli regn & alternativet är att sitta inne i en trång husvagn & försöka sysselsätta henne eller att tvingas vara ute i regn & rusk. Skulle väl inte vara så farligt om inte glömska mamman glömt regnkläderna på dagis... Som Joline i tisdags blev hemskickad ifrån då hon troddes ha vattkoppor. Var till läkaren igår som inte ens han kunde säga om det var det eller inte. För mig ser det ut som myggbett, vissa har redan försvunnit, inga är vätskefyllda och hon har inte haft någon feber. Men hon får vara hemma, better safe then sorry antar jag. Det var ju tydligen någon som haft det nyligen på dagis, det kan ju bryta ut vilken dag som helst också.
På måndag börjar skolan och jag är så nervös man kan bli. Känns toppenkul att börja plugga och oron ligger nog i hur bra jag kommer lära känna de andra eleverna på kursen. Men det ska nog gå! Tur jag har S som kan guida mig också första dagen:) Att vara blyg är ett jäkligt stort handikapp...
Nu ska jag traska in till huset, samla ihop tvätten & ge mig tusan på att gå & lägga mig & vakna på ett bättre humör imorgon. Har en rolig resa att se fram emot också i slutet av september som ett litet avslut på den här mest omfattande renoveringsresan. Ska fundera ut något till alla fina som hjälpt oss under den här tiden också, även om det inte kommer visa nog hur mycket vi uppskattar dem.
Godnatt på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar