Sjuklingarnas status

Nu är vi hemma igen. Det var ju inte alls förstoppning som jag trodde utan urinsten som gjorde att han inte kunde kissa. Stackars stackars Harry, och så lättad han blev när dem tömde blåsan på honom. Nu ligger han och sover i transporten här och vilar upp sig. Så här ligger det till nu att vår Harry är lite speciell, eftersom han drabbats i så ung ålder så är han känslig för att få kristaller och salter i urinen. Vi måste alltså ge honom ett specialfoder from nu och hela livet ut för att undvika att han åker på det här igen. Åh, så glad jag är att det gick att behandla och att han kommer att bli frisk!

Min andra sjukling har inte sovit på hela dagen, men ska ha en eloge för att hon pallade att vara på veterinärkliniken så länge utan att tappa tålamodet. För hon är glad och sprallig som vanligt ändå även fast det rinner ur både näsa och ögon.

Nu ska jag slänga in kycklingen i ugnen, marinerad med japansk soya, timjan, vitlök & tomatpuré. Till den blir det ris, bea och kokta grönsaker:) Ikväll blir det en omgång till med lussebullar, de har strykande åtgång här hemma!

-Partners in crime-
Våra små bebisar som ska trängas mellan oss i sängen båda två ibland på
nätterna. Busar alltid tillsammans och är faktiskt precis lika gamla:)